Gå ut i skymningen och ställ dig en stund att kika ut över trädgården, dammen eller längs gatlyktorna. Inte sällan får du då se en fladdrande varelse som är ute och jagar insekter.
Fladdermössen är en viktig del i vår fauna, och de äter mängder av skadeinsekter i skog och mark, för att inte tala om alla mygg de sätter i sig. Det sägs att en hona med unge kan ta tusentals myggor per natt, men de äter även andra insekter, till exempel harkrankar, skalbaggar och nattflygande malar.
Om man har turen att ha en koloni med fladdermöss i sin närhet så ska man vara rädd om dem!
Ett mytomspunnet djur
Få av våra däggdjur är så mytomspunna som fladdermöss men synen på dem har varierat över tid och plats. I faraonernas Egypten ansågs fladdermusen gudomlig och i Kina och Japan anses fladdermusen även idag bringa lycka. I medeltida Europa däremot förknippades den med trolldom och häxeri. I Sverige har hon under äldre tider kallats för Aftonpackan vilket ger en smak av hur man såg på henne. Andra gamla namn är Flädermus, Läderlapp, Skinnvinge och Nattflaxa.
Många av myterna menar att de bringar olycka eller är farliga. Troligen har myterna uppstått för att de är aktiva på natten och därför svåra att studera. Det händer också ganska ofta att de flyger relativt nära människor som är ute om natten. De attackerar inte men deras ultraljud täcker ett ganska litet område och de kan komma nära innan de väjer undan. En annan anledning till att de ibland är närgångna är säkert att vår värme och vår doft lockar till sig insekter. En myt hävdar att fladdermöss trasslar in sig i håret på människor, men enligt forskning i USA så är detta just en myt.
Det finns också positiva föreställningar om fladdermöss i Sverige. som att om du har blodet från en fladdermus på handen och hälsar på någon du är förälskad i så kommer personen också bli förälskad i dig.
Var femte art är en fladdermus!
Fladdermössen är den grupp däggdjur i Sverige med flest arter, hela 19 stycken finns i Sverige. Det är faktiskt mer än en femtedel av alla däggdjursarter i landet. Sex av dessa är listade på den s.k. Rödlistan, som betyder att den är hotad av utrotning i Sverige.
Även om alla fladdermöss är fridlysta så får de hotade arterna extra uppmärksamhet från naturvården. Det pågår aktiviteter för att skapa miljöer som specifikt ska stötta dessa arter, bland annat har man skapat 'Bat Forts' av nedlagda militära anläggningar i bergsrum i Stockholms skärgård genom att konstruera inflygningshål till bergsrummen och skydda rummen från störningar. Flera rödlistade arter har nu hittat dit.
Ett fladdermus-år
När insekterna försvinner på senhösten så går fladdermusen i dvala. Vissa arter flyttar söderut, men alla arter som finns i Sverige går i dvala. Längden på dvalan varierar med art och lokal, en fladdermus i Norrland kan vara i dvala ungefär åtta månader medan en fladdermus i Skåne kanske vaknar redan efter två. Honor och hanar övervintrar normalt tillsammans.
Innan vintervilan lagrar de upp en fettreserv som ska räcka under de kalla månaderna. Det är mycket viktigt att inte störa fladdermusen under vintervilan, den behöver all energi den samlat på sig för att orka igång igen på våren. För att spara energi så minskar fladdermusens puls till en bråkdel, från 400 slag per minut under de aktiva månaderna till 25 slag per minut i dvala. Kroppstemperaturen ligger bara några grader över fryspunkten.
Parningen sker under senhösten, i augusti och september. Parningsleken sker olika för olika arter men vanligast är att hanarna håller igång ett harem av honor, även årskullen av honor blir parade. Sperman lagras i honans livmoder och är redo för ägglossningen som sker när hon vaknar efter vinterdvalan. Då blir hon dräktig och den nakna och blinda ungen (eller valpen som den också kallas) föds kring midsommar. Den här fördröjda befruktningen är unik för fladdermöss.
När fladdermössen vaknat på våren är de i stort behov av mat och under några veckor är det fokus för fladdermusen. Speciellt de dräktiga honorna behöver hitta mat för att bygga energi inför den kommande ynglingsperioden.
Efter några veckor samlas honorna i en gemensam ynglingsplats som kan samla flera hundra individer. Ofta väljs en vägg, en holk eller ett ihåligt träd i söderläge så att det är varmt för kolonin. Till yngelkolonin är hanarna inte välkomna, ungen vårdas enbart av honan. Hanarna sprider sig istället i området och börjar hävda revir. Reviren kan vara flera kilometer stora.
Varje hona föder normalt en unge, vissa arter två. Ungarna växer snabbt under di-perioden och är flygfärdig redan efter några veckor. Då är det snart dags för honan att lämna sin unge och på nytt söka upp en hanne för parning.
Fler artiklar och quiz i nyhetsbrevet!
Bor i håligheter
Det är framför allt tillgången på insekter som styr var fladdermössen bosätter sig. Men fladdermöss kan inte gnaga, och de är därför beroende av färdiga hålrum för sina bon. De behöver boplatser för att vistas på dagarna, föda och föda upp sina ungar, och övervintra. De använder ofta olika boplatser under olika delar av året, men återkommer gärna till samma plats år efter år, till exempel för att yngla.
Ursprungligen har de bott i ihåliga träd, klippskrevor och grottor, men de naturliga boplatserna blir allt färre. Istället söker de sig ofta till uthus eller fritidshus där de kan hitta miljöer som är störningsfria, fria från drag, har lagom fuktighet och är frostfria under vintern.
Vill man underlätta för fladdermössen så kan man sätta upp fladdermusholkar. I vår webbutik har vi fladdermusholkar som är designade efter aktuell forskning, med god ventilation och hängbräda. Vill du bygga en själv finns ritningar på nätet. Använd ohyvlat virke så att fladdermössen får bra fäste i holken.
Placera holken 2-4 meter över marken, gärna i söderläge på ett träd eller en husvägg. Inflygningshålet får inte vara skymt, fladdermusen vill ha fri inflygning. Naturvårdsverket rekommenderar att man sätter upp minst två holkar nära varandra, för att ge fladdermössen ett alternativ om de blir störda.
Till skillnad från fåglar så kan det ta något år innan fladdermössen upptäcker din holk. Det kan också löna sig att flytta den om den inte blivit bebodd.
Om man hittar en fladdermus
Det händer då och då att en fladdermus irrar sig in i boningshus. Oftast händer det på sensommaren när ungarna lär sig flyga. Det bästa sättet att hjälpa den ut är att ställa upp fönstret på vid gavel och sedan släcka lyset. Då brukar den hitta ut av sig själv.
Om en fladdermus är på golvet så har den ofta svårt att ta sig upp själv. Du kan då börja med att försöka ge den lite vatten på ett fat eller i en tesked, den är antagligen utmattad efter att försökt leta sig ut. Sedan är det bästa att försiktigt fösa den upp på till exempel en sopskyffel. Bär ut den till ett träd, en vedstapel eller en trävägg och låt den krypa av högt uppe, så att den inte är ett lätt byte för till exempel en katt medan den vilar upp sig. Sätt den inte i direkt sol.
Om du måste ta i fladdermusen för att till exempel hjälpa den loss om den fastnat, så var mycket försiktig så du inte skadar den. Ta den över ryggen och försök att hålla fast vingarna med lätt hand. Man ska alltid bära handskar om man måste ta i en fladdermus, precis om när man handskas med andra vilda djur. En fasthållen fladdermus kan bitas. Skulle du bli biten ska du alltid uppsöka läkare.
Det är vida omtalat att fladdermöss sprider rabies, men rädslan är mycket överdriven. Även om fladdermusrabies faktiskt påvisats i Sverige så smittar det mycket sällan andra djur eller människor. Rabiesvirus kan inte tränga igenom oskadad hud och är man orolig så fungerar vaccin för klassisk rabies också mot fladdermusrabies. Och, som sagt, bär handskar om du måste hantera en fladdermus med handen.
Fladdermöss på vinden eller i väggen?
Det händer ganska ofta att fladdermöss nyttjar våra hus, framför allt på våren och sommaren. På vintern flyttar de oftast utomhus eller till obebodda hus som är störningsfria och bättre tempererade.
Man hittar ofta arter som Dvärgfladdermus, Nordisk fladdermus eller Brandts fladdermus i bostadshus, medan andra arter (tex Långörad fladdermus) oftare återfinns i obebodda hus, uthus och ladugårdar. Man finner också till exempel Nordisk fladdermus under tegelpannor.
Fladdermusen kan inte gnaga och skadar inte husen. De har inte parasiter som är skadliga för människor. De är normalt tysta men har man en yngelkoloni i väggen kan det låta en hel del, bland annat prassla när de rör sig, och mer högljudda kontakt-läten mellan hona och unge. Det mer allvarliga problem som kan uppstå i hus är att det kan lukta om urin och avföring, om huset de bor i är dåligt ventilerat.
Det är förbjudet att störa eller skada fladdermusen och det är inte tillåtet att till exempel täcka för inflygningshål eller på annat sätt förstöra boplatsen. Kontakta Länsstyrelsen om du har problem i ditt hus.
Studera fladdermöss
Den bästa tiden att studera fladdermöss är i skymningen under slutet av juli och början av augusti. Då har ungarna börjat lämna boet och är ute och 'tränar'.
Fladdermössen flyger ofta med tvära kast, ganska likt en svala. Men är det mörkt ute kan du vara ganska säker på att det är en fladdermus du ser och inte en svala.
Om du ser en fladdermus kan du försöka locka den genom att kasta upp något litet i luften. Inte sällan kommer då fladdermusen för att ta sig en titt.
Vilken sorts fladdermus är det?
Det är inte lätt att artbestämma fladdermöss för oss vanliga nyfikna. Vana fladdermusskådare kan utläsa mycket av miljön de jagar i och hur de flyger, men ska man vara riktigt säker behöver man lyssna på lätet och i vissa fall också studera fladdermusen i mer detalj. Nu för tiden finns prisvärda ultraljudsdetektor / fladdermusdetektor att köpa bland annat hos oss på Gecko.
Här är de vanligaste arterna, och några kännetecken:
Nordisk fladdermus (Eptesicus nilssonii): Det här är vår vanligaste fladdermus, med utbredning i hela landet i de flesta biotoper utom i fjällen. De finns också i parker i städerna. Pälsen ger ett 'gyllenbrunt' intryck (gula hårspetsar på annars mörkbrun päls). Kolonierna har uppemot femtio individer. Jagar ofta i höjd med hustak eller trädkronor i ett relativt begränsat område, till exempel en trädgård eller skogsglänta. Ses också ofta vid gatlyktor. 7cm lång, vingspann 27cm, vikt 14g.
Dvärgfladdermus (Pipistrellus pygmaeus, tidigare kallad Dvärgpipistrell). Mycket vanlig i södra Sverige i alla typer av trädgårdar, skogar och parker. Den bor gärna i mindre utrymmen och återfinns ofta i små vindsutrymmen eller mellanväggar. Norrut, upp till Dalälven, återfinns den endast i ädellövskogar i närheten av vatten. De kan bilda mycket stora kolonier, upp till 400 individer. Jagar ganska högt uppe bland trädkronorna. Vår minsta fladdermus. 5cm lång, vingspann 23cm, vikt 8g.
Vattenfladdermus (Myotis daubentonii). Mellanstor fladdermus som är vanlig i södra Sverige och återfinns sparsamt upp till mellersta Norrland vid vatten. Har stora fötter som den också använder för att fånga insekter med. Man ser den oftast tätt över stilla vattenytor flygande i räta linjer, men den jagar också ganska långt bort från vatten. Bor ofta i hålträd men också i vindsutrymmen i obebodda hus. 5cm lång, vingspann 25cm, vikt 12g.
Mustaschfladdermus / Brandts fladdermus (Myotis mystacinus/brandtii). De här arterna är mycket lika varandra och man kan endast säkert skilja dem åt genom att studera tänderna. Mustaschfladdermusen är en art på tillbakagång medan Brandts fladdermus är mer vanlig. Återfinns i skogar, hagmark, ängar och parker i hela landet. Mustaschfladdermusen jagar gärna vid vatten medan Brandts fladdermus ofta jagar fram och tillbaka i alléer och längs skogsvägar. 5cm lång, vingspann 23cm, vikt 7g.
Trollfladdermus (Pipistrellus nathusii). Tidigare sällsynt men arten verkar öka och har etablerat sig väl i Skåne och på Gotland. Flyttar söderut på vintern. 5.5cm lång, vingspann 25cm, vikt 9g.
Stor fladdermus (Nyctalus noctula). Vår största fladdermus. Finns framför allt i jordbrukslandskap och sjöområden, sällsynt i södra och mellersta Sverige. De flesta individer av arten flyttar söderut under vinterhalvåret, man har hittat svenska fladdermöss i Tyskland och Belgien. Kan ibland ses mitt på dagen under hösten, ofta är det då individer som håller på att flytta. 8cm lång, vingspann 40cm, vikt 36g.
Gråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus). Ganska vanlig i vissa trakter upp till södra Norrland. Bildar små kolonier, ofta på rymliga vindar på landet. Under hösten söker den sig in till städerna där man ofta kan höra ett knäppande från hannarna när de hävdar sina revir och söker honor kring höga byggnader. Vissa säger att ljudet påminner om en cykel som växlar. I städerna bor de gärna i vindsutrymmen eller i ventiler. Vissa individer flyttar. 6.5cm lång, vingspann 30cm, vikt 20g.
Långörad fladdermus (Plecotus auritus). Vanlig upp till mellersta Norrland och återfinns ofta nära människan, i hus, ladugårdar och kyrkor, men även i naturliga håligheter i träd. De jagar i skogsgläntor, parker och trädgårdar, endast om natten. Den flyger ofta långsamt tätt intill marken och kan stå still i luften och 'ryttla' för att ta ett stillastående byte, till exempel på ett grässtrå. Den tar ibland med sig sitt byte till sin viloplats. Om du hittar en hög med fjärilsvingar på golvet i din jordkällare eller på vinden så kan det vara ett tecken på att du haft långörad fladdermus på besök. Känns lätt igen på sina långa öron, som kan vara över 3cm långa. 5cm lång, vingspann 26cm, vikt 12g.
Fransfladdermus (Myotis nattereri). Sällsynt, finns framför allt i södra Götaland, men har hittats längre norrut. Jagar oftast tätt över vatten. 5cm lång, vingspann 26cm, vikt 13g.
Grå långörad fladdermus (Plecotus austriacus), Barbastell (Barbastella barbastellus), Sydfladdermus (Eptesicus serotinus), Nymffladdermus (Myotis alcathoe), Dammfladdermus (Myotis dasycneme), Större musöra (Myotis myotis), Bechsteins fladdermus (Myotis bechsteini), Leislers fladdermus (Nyctalus leisleri), Pipistrell (Pipistrellus pipistrellus) har bara påträffats få gånger eller i små områden i landet.
Ekolokaliseringen
Vi har alla lärt oss att fladdermössen 'ser' genom att lyssna efter ekot av det ultraljud de skickar ut. Det högfrekventa ljudet är anpassat för att ge eko från små föremål. Nackdelen med den höga frekvensen är att ljudet inte kan färdas speciellt långt i luft så de har relativt kort räckvidd i sin navigering. Den mer övergripande navigeringen sker med hjälp av synen och olika riktmärken i naturen.
När en fladdermus är på jakt sänder den ut sitt ultraljud några gånger per sekund. Varje signal är några millisekunder lång och kan vara mycket ljudstarkt. När den tror sig ha lokaliserat ett byte skickar den ut tätare ljudsignaler för att få en bättre uppfattning om hur bytet rör sig. Precis innan den fångar bytet kan den skicka upp till 200 ljudsignaler per sekund. Det ger en extrem precision i jakten.
Ultraljuden kan inte uppfattas av människor men fladdermössen har också en hel del andra ljud för sig som vi kan höra. Gråskimrig fladdermus hörs ofta i städerna på hösten när hanarnas parningsläten ljuder mellan husväggarna. Under yngelperioden kommunicerar också hona och unge på ett sätt som ofta kan höras av människan.
Fladdermöss har också mycket bra hörsel vid lägre frekvenser. Den Långörade fladdermusen kan lokalisera nattflygande fjärilar genom att lyssna efter deras ving-ljud, och de kan alltså jaga i princip ljudlöst. Nattfjärilar är annars mycket svårfångade för fladdermössen eftersom de känner ultraljudsignalerna och sätter sig i säkerhet. En del insekter fäller helt enkelt in vingarna om de känner att en fladdermus är i närheten, och faller till marken utom räckhåll för fladdermusen.
Vampyrer och skarpa tänder
Av de drygt tusen arterna fladdermöss som finns så är det faktiskt bara tre arter som livnär sig på blod, de kallas för vampyrfladdermöss. Men det handlar inte om några vampyrliknande blodsugande djur. Istället slickar de i sig blod efter att de bitit ett större däggdjur, oftast en sovande ko eller häst. Mängden blod som djuret förlorar vid ett bett är inte skadligt för djuret.
Det finns inga blodätande fladdermöss i Europa, de tre vampyrerna finns i Syd- och Centralamerika.
Tänderna på en fladdermus ser ganska respektingivande ut. De svenska fladdermössen har mellan 32 och 38 tänder beroende på art. De saknar framtänder i överkäken, troligen för att inte störa ljudstötarna som de navigerar med. Tänderna är väl anpassade för att äta insekter och liknar de som andra insektsätare har, tex näbbmusen eller igelkotten.
Kuriosa och vanliga frågor
Hur snabbt flyger en fladdermus
Olika arter jagar i olika hastighet. En Stor fladdermus kan röra sig i 35-40km/h när de jagar ovanför trädkronorna.
Hur många myggor fångar en fladdermus
Vissa säger att en hona med unge kan sätta i sig mellan 4000 och 7000 myggor per natt. Andra hävdar 2000. Oavsett vilket så är det en herrans massa myggor!
Varför sover de upp-och-ner?
Det verkar inte finnas ett bra svar på det, men antagligen anpassade de sig till en miljö där de inte hade någon konkurrens. En annan teori är att de sover i ett läge där de snabbt kan flyga iväg om de skulle behöva. Men de sover faktiskt inte alltid hängande i fötterna. Relativt ofta kan man hitta dem till exempel liggande på en hylla.
Varför trillar de inte ner när de somnat?
När fladdermusen slappnar av hängande upp-och-ner så drar en sena i foten ihop sig med hjälp av fladdermusens tyngd. Det gör att den hänger säkert även om den är i dvala eller sover. Den måste sedan aktivt släppa greppet för att lämna sitt viloläge. Fladdermusen har också en blodcirkulation som är anpassad för att vara upp och ner i vila. Hjärtat stöds av ett extra ligament för att inte sjunka ner i kroppen när den hänger.
Är fladdermössen blinda?
Nej. De ser inte så bra men använder synen bland annat för att grovnavigera.
Hur gammal blir en fladdermus?
Forskningen säger att en medellivslängd på en svensk fladdermus nog inte är med än 3-5 år. Men fladdermöss kan annars leva 20-30 år, vilket är mycket ovanligt för ett så litet djur. Den vanligaste dödsorsaken är svält. Sparvhök och lärkfalk kan ta fladdermöss i skymningen, katter tar ibland fladdermöss som bildat koloni i hus.
Gömmer öronen i vingen
Den Långörade fladdermusen känns lätt igen på sina långa öron, som kan bli uppemot 4cm långa. Öronen kan faktiskt täcka större yta än hela fladdermusen. Under vinterdvalan viker de in öronen under vingarna för att de inte ska frysa sönder.
Hur skapar de ljuden?
Med tunna, hårt spända stämband.
Hur ser fladdermusbajs ut?
Deras spillning ser vid en snabb titt ut som musspillning. Fladdermusens spillning består endast av skelettdelar från insekter och torkar mycket snabbt, har den legat en stund är spillningen alltså spröd och kan lätt smulas sönder, till skillnad från musbajs. Fladdermusbajset har också en glänsande yta.
Är fladdermössen smutsiga?
En fladdermus putsar sig precis som en katt. Men den kan ha parasiter.
Har fladdermusen händer?
Vingarna på en fladdermus är helt enkelt deras händer, med hud mellan fingrarna.
Guano
I vissa fladdermusrika trakter, framför allt i Sydamerika, används deras kväverika avföring som gödsel.
Spindel-liknande gång
På fladdermusen är lårbenet är vridet ett halvt varv jämfört med andra däggdjur. Det har evolutionen troligen gjort för att anpassa benen till att hängas i. Men det betyder också att knäna är bakåtvända och en krypande fladdermus har en mycket konstig gång, nästan som en spindel.
Mjölktänder
Precis som andra däggdjur så har fladdermusungen mjölktänder.
'Svansflyghuden' har extra funktion
Huden mellan bakbenen och svansen kallas ofta svansflyghuden. Fladdermusen använder den inte bara till flyghjälp. Den kan fånga insekter i svansflyghuden, och böjer sig sedan för att ta insekten med tänderna. De använder också huden för att fånga ungen när den föds, och för att hålla den tills den kryper upp och biter sig fast i honans spene.
Är de släkt med möss?
Fladdermössen har trots sitt namn inget släktskap med möss. De utgör en egen ordning bland däggdjuren och är den näst artrikaste gruppen bland världens däggdjur, näst efter gnagarna. Nästan en tredjedel av alla däggdjur är fladdermöss.
Vad tycker du?